Änglar....

... finns... : )


Oj,

oj.... Hon är tydligen i sjätte månaden, min tös... ( fick jag nyss veta... : o ) Tiden rusar tydligen iväg, nu... Och, snart är det jul, och jag som inte har bakat nästan nånting, i år...

Jag har mest bara läst, och läst och skrivit, och skrivit senaste tiden...

Iallafall så är julgranen klädd och klar, och jul-gardinerna uppe, och, ja... Det kanske räcker så i år... Och, kanske hinner jag med lite bak... Huvudsaken är att alla mår bra, och har det gott...! Alla som jag känner och tycker om... Och, att Anna o Franne´s nya lägenhet blir bra... Det låter så fint: högt i tak, och det såg fint ut på bilderna, som hon visade för mig härom kvällen då jag hälsade på henne. Och, gissa vad som hände mer den kvällen: jag skulle köra bilen i biltvätten, och taket läckte... : ) Det rann i mitt huvud, och ner efter ryggen... Så e´de´då man tycker att de´e´coolt med taklucka, och man inte kan låta bli att pilla på den... : ) 

 




Hej... : )

Mycket har hänt sen´sist... : ) Jag ska bli mormor: min Anna är gravid... : ) I snart 5:te månaden... Och, hennes mage är så fin, och rund o go... Det blir en pojke... Det tog ett tag att hämta sig, jag hade ju nyss slutat gråta för att hon blivit stor, och flyttat från mig, ( ja, jag vet att det var typ, 5-6 år sedan, men, men... : ) ... då kommer hon o säger att jag ska bli mormor... Är det inte otroligt, livet, hur dess vägar kan ändras, från ena dagen till den andra... Det känns så... stort... Som att livet går vidare... Livet... En baby... Jag har redan börjat känna baby-doften... Tänk att få pussa på en liten mage... På små fötter, och små händer... Och, dom där runda goa baby-kinderna... Och, att få låna babyn och fara på utflykter... Djur-parker... Och, att promenera med en barn-vagn... Igen... Det ska bli så underbart, mysigt, och roligt... : )






Och, en sak till: jag går i skolan, igen... På Lernia, omvårdnads-utbildningen... Kanske kommer det att gå vägen denna gång... Vi håller till på Utbildnings-centrum, och det känns som om det verkligen är en seriös utbildning... Det tycker jag om... Jag förstår vad dom pratar om... Dom är snälla dom som jag går med... Och, lärarna är jättebra...

Undrar om tiderna har ändrats... Eller om dom som arbetar på Lernia är kloka människor... Jämfört med komvux, där det kändes som en lek-skola... ibland... Iallafall så saknade jag empatin där...

Vi har börjat med medicin, i fredags, och läraren vi hade var en lite äldre kvinna med mycket gott hjärta... Hon tyckte att vi inte skulle blunda om vi ser någon som behandlar någon illa... Hon berättade hur hon själv brukar säga till om hon tycker att någon beter sig dumt... Att arbeta inom vården innebär att visa andra respekt och omsorg... Och, hur fint känns det inte att höra andra säga det som man funderat på så länge... Frågan är bara om  man lyckas, leva upp till dom goda föresatser, som man tänker... Att själv vara snäll, hjälpsam och vänlig... Alltid... Det går... för mig... Men att säga till andra, arbetskamrater, att de beter sig fel... Det är inte lätt...



 

 
Var den inte helt underbart söt, så säg... den lilla valpen, på bilden ovan... : )


 ( Antar att jag har fått bebisar på hjärnan... ; )

Puss & kram, Marie-Helene.

 


RSS 2.0